Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 2. En kamp för lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
observerad, tryckt händerna mot sina bultande tinningar.
Och han visste, att kärleken till Oskar var hennes lif, hennes allt.
Han hade ej besökt Barks, sedan det af oss förut skildrade
aftonsamkvämet, om hvars händelser han berättat för sin mor
och syster.
Dessa upphörde ej att beklaga honom, förr än han bad
dem att ej tala derom vidare; han och Emelie hade intet
vidare med hvarandra att skaffa. Hon tillbåde den gyllene
kalfven, mot hvilken han deremot kämpade med all sin kraft.
Sedan nämndes Emelies namn aldrig mer.
Ej heller hade Oskar låtit se sig hos Lindens, utan blott
med några flyktiga rader till sin fästmö beklagat, att stora
affärstransaktioner hindrade honom att göra visit. —
Konrad von Linden hade just stängt grinden och vändt
om för att åter gå upp, då han märkte, att på trappan ett
litet sammanviket papper låg, belyst af gaslyktans sken.
Han tog upp papperet och vecklade upp det.
Vid första blicken på detsamma ryckte han till, men
han fortsatte läsningen af det och höjde det dervid så högt
upp under ögonen, att det såg ut, som ville han läsa tvärt
igenom detsamma.
Så antog hans ansikte åter det der stränga draget, som
så förskräckt Gerda.
»Nej,» sade han vid sig själf, »först vill jag höra och
sedan döma». —
Derpå gick han att åter uppsöka systern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
