- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
112

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 8. Framåt på brottets bana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Om nu också hela världen skulle kasta fram en dylik
fråga, skulle spinnhushjonet svara: Den der aktade mannen
är en ulf i fårakläder. Han har brännmärkt oss, men jag skall
rycka af honom masken. Här äro bevisen, de äkta
handlingarne, hvilka ord för ord öfverensstämma med dem, som
konsuln ryckte från den stackars Ek och en fader och moderlös
flicka och kastade i elden, emedan han ej visste annat, än att
de voro original i stället för efterapningar. De äkta
dokumenten med bevittnade underskriften håller jag nu i min hand.
Och då skall hela världen inse, hvad som förmådde den der
s. k. hederlige mannen att låta moraliskt döda oss».

Likblek stirrade konsuln på henne.

»Bevisa den der galenskapen!» hväste han. »Gif mig
bevis för edra påståenden! Hvar äro dokumenten?»

Tyvärr beaktade Therese ej det baksluga leende, som nu
upplyste konsulns ansikte.

»Här äro de. Jag håller dem i min hand».

Bark sprang upp, men flickan vek tillbaka.

»Omöjligt! Hvarifrån har ni då fått dem?»

»Af en man, som en gång räddade och uppfostrade min
mor. Jag har stulit dem från honom, ty också han var en
skurk».

»Allt bättre och bättre! Nå, hvad vill ni mig då
egentligen», frågade han med låtsad vänlighet.

»Ni har tillträdt ett millionarf, som egentligen tillhör mig,
men var inte rädd, jag skall ej taga det ifrån er. Hvad jag
önskar, är blott en ringa summa, några tusen, så att jag kan
skaffa mig en hederlig existens».

»Det låter höra sig», svarade Bark, lättare om hjärtat.
»Är det allt?»

»Nej, hvad jag hufvudsakligast åstundar, är, att den fläck,
som satts på min och Eks heder, blifver borttagen genom en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free