- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
170

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 12. Efterforskningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 170 —

»Ja, det är konsulns gårdskärra, vi ha gjort den på
fabriken, så den känner jag väl igen».

»Alltså tror ni fullt och fast, att den der Berglund är
mördaren».

»Ja, sorgligt nog. Han har alltid haft ett svårt humör och
hans hustru har fått utstå mycket».

»Hans hustru? Kanske det är henne han mördat?»

»Nej då, hon har rymt från honom och bor hemma hos
sina föräldrar. Och hennes mor sade mig i förra veckan, att
Berglund inte vet, hvar hustrun finns. Nej, han har nog tagit
något annat fruntimmer med sig hem, och så har väl någon
tvist uppstått dem emellan, hvarvid han dödat henne.» —

Sedan Ostrand underskrifvit sitt vittnesmål, tackade fiskalen
honom for de upplysningar, han gifvit i saken, men bad honom
på samma gång ej yttra ett ord om deras samtal åt någon.

»Ej ens för konsuln?» frågade verkmästaren.

»Nej, honom skola vi själfva underrätta om saken, då vi
väl snart komma att i sällskap med länsman derute göra ett
besök i Berglunds bostad. Men en sak till. Hade den der
Berglund några pängar, eller kan han skaffa sig sådana här i sta’n?»

»Nej, han eger ingenting. Konsuln har afskedat honom för
lättja, och mig veterligt har han inga bekannta, som kunna låna
honom något nämnvärdt».

»Då bör det vara honom alldeles omöjligt att resa
någonstans, och han torde således gömma sig i eller i närheten af
staden, tänker jag».

Efter att hafva bejakat denna förmodan aflägsnade sig

verkmästaren i den Barkska fabriken.

*



En kort stund efteråt begåfvo sig detektivpolisens chef
jämte ett par konstaplar ut till konsulns villa, der de mottogos
af herr Bark i dennes arbetsrum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free