- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
207

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 14. En räddande hand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 207 —

Brand, sorti under sin utbildningstid en sommar haft
anställning i Norrköping, gick genast in på förslaget, hvarpå
doktor Wallquist hastigt skref några rekommendationsbref,
hvilka han öfverlämnade till Brand, sedan han försett dem
med vederbörliga adresser.

»Vill Ni genast lämna Stockholm?»

»ja, redan med första tåget i morgon bittida. Jag har
varit alldeles tillräckligt länge i den här staden. Men nu har
jag upptagit herr doktorns tid så länge, att det redan är långt
lidet på natten».

»Gör ingenting. Det är i alla fall för närvarande så mycket
att göra, att jag knappast får tänka på sömn. Men jag måste
säga er, Brand — han log godmodigt — er garderob, tag
inte illa upp det, ty vi se icke skurkar bakom hvarje trasig
röck, men ute i världen dömer man hund efter håren. Jag
vill gärna befria er från tråkigheter. Låt mig derför också som
kamrat få sörja för er i detta fallet, ty skulle ni i den kostymen
börja ge ut pängar, skulle man fatta misstankar, och ni skulle
måhända få lof att bevisa, hvar ni fått dem ifrån — till förfång
för både oss och er själf. Lyckligtvis är min gaderob stor
nog att tåla vid en liten utgallring. Välj derför ut något, som
passar åt er. Det kan ni ju göra hastigt och lustigt och så
kan ni ju också resa så mycket förr. Ni tager väl er fästmö
med er, kan jag tro?»

»Ja, herr doktor», svarade Brand, »jag vill aldrig mer i lifvet
skilja mig från henne, och så snart jag bara hinner med det, skola
vi binda oss samman med kyrkans band. Men ert erbjudande
— så vänligt det än är — gör mig ytterst skamsen —»

»Gör inte några omständigheter nu. Hvar och en af oss
kan ju räka i misère.»

Derpå ringde han.

En gammal vaktmästare inträdde, och doktorn växlade
några ord med denne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free