Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 1. I Glarus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 9 —
»Innan han dog, anförtrodde han mig en hemlighet och
lade mig på hjärtat att utföra hans sista vilja».
»En hemlighet? Det var väl hans giftermål med
Madeleine?»
»Ja, det var det!»
»Nå, hvad vill han nu där»
»Samvetet lemnade honom ingen ro, och han bad mig
resa hit och forska efter hustrun. Man har sagt mig, att hon
var, väninna till er, och att ni skulle kunna gifva mig de
upplysningar, jag önskade».
»Madeleine är död!»
»Men hon hade ju ett barn?»
»Ja, det är också dödt. Förbannelse öfver den, som satte
två människolif på spel!»
»Han trodde icke, att barnet var dödt», ljög Ström fräckt.
»Och på detta ville han gocltgöra, hvad han brutit mot modern;
jag måste på dödsbädden lofva honom att uppfylla denna hans
sista vilja».
»Det är försent nu!»
»Är ni säker på, att både modern och barnet äro dödar»
»Ja, det är jag».
»Men ni kan ju möjligen misstaga er. Möjligen —»
»Vet Ni då, hur allt gick till?» afbröt gumman honom.
»Nej», svarade Ström. »Jag har aldrig trott, att det var,
som baronen berättade det för mig, ty han påstod, att
Madeleine själf var skuld till brytningen».
Detta yttrande sårade gumman i yttersta grad och tned
blixtrande blickar pekade ^hon på soffan.
»Jaså, hennes fel! Sätt är der ett ögonblick, herr baron,
så skall jag tala om för er, hur stort Madeleines fel var. Sätt
er bara! På samma plats satt baron Hohenfeld många gånger,
ackurat i samma soffa och i samma rum. Men nu finnes det
ej längre en blond fé, som kan bjuda på kaffe och kakor»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
