Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 1. I Glarus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— i6 —
Ström skyndade till dörren.
»Ta mig tusan, är det inte Bark, som kommer! Jag
känner igen hans röst, se’n han talade med juden».
»Bort dä. Men hvart? Vi springa ju midt på honom!»
»Jag har min plan klar! Kom bara!»
De lämnade hastigt rummet och utan att göra minsta
buller läste Ström igen dörren och stoppade nyckeln på sig.
Nu hördes stegen i nedre trappan tydligt.
»Framåt!» kommenderade Ström och pekade på
vindsdörren, som låg i en mörk nisch och stod halföppen. Hastigt
och ljudlöst försvunno de genom den. Nedhukade bakom
dörren kunde de iakttaga Bark.
»Skulle vi inte kasta oss öfver honom och göra honom
oskadlig?» hviskade Ek.
»Galenskaper! Det är omöjligt. Han kunde ju ställa till
oväsen, och då vore vi ju förlorade».
o
»Bark motarbetar oss och kan bli farlig nog. Åtager
jag mig honom, så skall han icke göra mycket larm».
»Nej, vi få ta honom vid bättre tillfälle. Hvar skulle vi
göra af liket?»
— »Hmi — Pä taket!»
»Jaha, och sedan få hela schweitziska polisen på halsen
på oss!»
»Ja, men när han finner dörren stängd, kommer han
kanske hit».
»Det tror jag knappast».
»Men om —»
»Ja, ta’ då hand om gossen. Men tyst, han är här nu!»
Bark hade uppnått den lilla svagt, upplysta förstugan.
Han knackade på dörren, men ej ett ljud hördes. Då han
knackat en gång till och hårdare, sökte han förgäfves öppna
dörren. Då lade han örat till dörren och lyssnade.
Det var ett kritiskt ögonblick. Skulle han hört ett klago-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
