- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
79

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 9. Ett nytt skurkstreck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 79 —

»Jaså, var det på så sätt, nå, så mycket bättre då. Du
såg så hemsk ut, att Wally damp omkull som en fluga på
hösten.»

»Ja, men det vore förbaskad t, om jag gjort det här och vi
inte skulle komma till något resultat.»

»Var lugn du bara och preparera mamma, så går det nog
bra. Hon är ju så rädd för fattighuset, att hon gör hvad
du säger åt henne.»

»Nu kommer det någon», hviskade konsuln och kastade
sig raklång på soffan.

»Det är mamma och Fredrik! Kom inte för hastigt till
sans», manade Oskar. Derpå vände han sig till de
inträdande.

»Skynda på!» ropade han ifrigt. »Han lefver ännu. Vi
kunna alltså hoppas det bästa!»

Oskar tvättade nu blodet ur faderns ansikte och kylde
pannan med vatten, hvarvid konsuln så småningom öppnade
ögonen och såg sig omkring.

»Tag hit en duk till förband!» befallde Oskar.

Fredrik skyndade efter en sådan, sotn bands om den
sårades hufvud, ocli med Oskars hjälp reste komedianten sig
långsamt upp.

»Hvar är jag? Hvad har händt?» mumlade han. »Ha,
nu vet jag allt!» utropade han derpå med ett skärande skratt,
hvarpå han åter föll tillbaka mot soffan, liksom hade
svagheten tagit öfverhand med honom.

»Öppna dörren der, mamma, så skola vi bära in honom
i hans säng, så att han får hvila. Hjälp mig här, Fredrik!»

Snart var konsuln nedbäddad och Oskar tillsade modern
såväl som betjänten att aflägsna sig, ty han ville själf
öfvertaga vården af den sjuke tills vidare.

»Men hvarför har han gjort sig det här?» frågade
kon-sulinnan, innan hon gick.

»Det får du nog veta, så snart han kan tala, kanske
redan i morgon bittida», svarade sonen halfhögt, derpå höjde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0753.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free