- Project Runeberg -  Kampen om två millioner. Svensk kriminalroman. Vol. 1-4 /
83

(1899-1903) [MARC] With: Einar Torsslow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - 9. Ett nytt skurkstreck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 83 —

»Ja, om Oskar gifte sig med henne och det vill han
nog, ty han tycks älska henne — då vore allt hjälpt. Men
det går ju inte så fort. Ja ville i lugn och ro förbereda
saken, betala henne de två millionerna, och sedan skulle Oskar
friat till henne. Men nu kunna vi ej vänta så länge.
Katastrofen står för dörren. Fru Parlow måste erfara hur
saken står.»

»Erfara, ja», utbrast konsulinnan — »det skall jag säga
henne.»

»Hahaha!» skrattade han vildt. »Du skulle på dina bara
knän tigga nåd för mig, nej, det kommer aldrig att ske, hellre
försöker jag min lycka en gång till med revolvern. Jag tror
jag blir vansinnig, om jag inte snart får visshet om, att hon
gifter sig med Oskar!» skrek den gamle komedianten, liksom
hade vansinnets däinon redan omtöcknat hans hjärna.

»Var lugn. Jag vill göra allt för dig. Jag skall gå till
fru Parlow, hon skall förstå mig. Och jag skall öfvertala
henne att gifta sig med Oskar, det lofvar jag dig!»

»Det — är vår enda — räddning», stammade han nu
betydligt lugnare.

»Ja, jag skall gå med detsamma, om du blott lofvar att
vara lugn.»

»Om hon går in på det — ja, men gör hon inte det, så
vet jag ingen annan tillflykt än revolvern.»

»Jag skall gå nu med detsamma!» svarade konsulinnan
och aflägsnade sig, ytterst upprörd.

Oskar Bark, som under moderns frånvaro i sjukrummet
stått vid ett fönster, kastade sig, så snart han hörde dörren
till detsamma öppnas, i en fåtölj med hufvudet lutadt mot
handen. Så som han satt der, erbjöd han en bild af den
djupaste förtviflan.

»Oskar!» ropade modern, då hon kom ut, men han
låtsades ej höra henne. Först då hon lade sin hand på hans
axel, såg han upp.

Kamfen om två 7nillioner. IV. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:39:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemillion/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free