Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Götheborg till Gefle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härstädes uppkommit genom ett slags
Nationalförvandtskap, eller likhet emellan båda
Nationerna. Denne Jury afgjorde, huruvida
den anklagade var brottslig, eller icke.
Hälften af Nämnden kunde alltid jäfvas af
Parterna, och någre påstå, att Parterne sjelfve
kunde tillsätta hälften deraf. Enligt de
äldre Lagarna valdes Häradshöfdingen efter
Lagens föreskrift; hvarje bonde var i sin ordning
och efter upprop skyldig, att biträda såsom
Nämndeman; Häradshöfdingen hade blott ett
Härad, som kallades Häradshöfdingedöme, och
hvarest hölls Ting tre gånger om året, sju
dagar å rad. Dessa tre tider Lagtinga tima,
och svarade ungefär emot den tid, på hvilken
en Häradshöfding nu håller blott ett. Enligt
gamla inrättningen höllos årligen öfver 20 Ting
i hvarje Härad, då på samma tid nu blott
hållas tre, hvilket några anse vara för litet.
Nämnden har nu blotta formen qvar af den
fordna Jury, som förklarade den anklagade
skyldig eller oskyldig, hvarefter Dommaren
enligt lag bestämde hans straff. Nog tillsättas
ännu 12 ärlige och bofaste män i hvarje
Härad, såsom Häradshöfdingens eller Lagmans
biträdare, men de fälla inga Dommar.
Dommaren underrättar blott Nämnden om saken,
grunderna och bevisen, samt hvad Lagen
deröfver säger, och då först gäller Nämndens
mening något, när de enhälligt äro emot
Dommaren, hvarigenom de formera ett veto.
En Häradshöfding utnämnes nu af
Konungen, och flera Härader utgöra hans Domsaga.
Igenom Process- och Rättegångs-ordningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
