Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Götheborg till Gefle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Sverige har före 13:de århundradet ej
funnits någon Adel, icke eller sådane lifegne,
som i de flesta andra Europeiska länder,
åtföljde fasta Egendommar, under namn af glebæ
adscripti. (Se den berömde Professor Calonii
Dissertationes de prisco servorum jure). Detta
Climat har aldrig framalstrat lifegne personer,
aldrig har ett barn här delat lika missöde
med föräldrarna, och ingen af oägta säng född
har blifvit anfedd som slaf. De få slafvar
man hade, åtföljde ägarens person, men ej
Egendommen. Sedan 14:de Seklets början
har man sannolikt ej mera känt sådana
lifegna i Sverige. Alla voro lika fria i
afseende på den jord de odlade, och de små
afgifter eller utskylder, som ålågo dem, hvilka
dels utgjordes in natura, dels bestodo af vissa
tjenste-förrättningar, voro under ett mindre
upplyst tidehvarf ganska obetydliga. Den
tillväxande Hierarchien, en större luxe och
inrättningen af en ordentlig Hofstat,
åstadkommo emot slutet af 13:de Seklet en betydlig
förändring. Man talar mycket om en Riksdag,
som år 1282 skall hafva blifvit hållen i
Stockholm af Magnus Ladulås, den andre
Konungen af Folkunga-ätten, och af denna Riksdag
har man ännu qvar i Svenska Historien det så
kallade Helge Andsholmens beslut. Det säges,
att man vid detta tillfälle laggt en annan
grund till hela folkets organisation i afseende
på dess ställning, samt till en Constitution.
Men hela denna Riksdag, eller åminstone dess
beslut kunna ännu dragas i tvifvelsmål.
Hälldre må man antaga, att tiden, som först
småningom verkar allt, äfven helt oförmärkt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
