- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Andra Delen /
197

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Götheborg till Gefle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

amphiteater. Här höll jag stilla några
minuter, och betraktade verldens härlighet; sedan
rullade mitt åkdon raskt utföre. Rättvik är
beläget nedanföre vid sjön, i skygd för de
skarpaste vindarne, och har många fruktträd
samt fet åkerjord. Härifrån geck vägen
åter uppföre; vid hvarje steg voro
utsigterne nya, och den sköna trakten visade
växlande målningar.

Lerdal ligger äfven nedanför en kulle.
Dalkarlen synes älska dylika belägenheter.
Hela denna väg var en af de vackraste jag
haft på min resa, och min skjutsbonde
muntrade mig äfven genom sin okonstlade
glättighet och sin laconisme. — ”Dalarne är väl
ett fattigt land, men folket är tappert; den
fattige har alltid mod, blott den rike får
vara feghjertad
” — Hvilken obehaglig, men
dock evig sanning! När jag påminte honom
att köra fortare, var han ej svarslös:
Dalkarlen och hans häst äro båda envisa” — Då
måste man prygla dem, sade jag. — ”Det
verkställes ej så lätt, ty de äro inga
slafvar
. Icke dessmindre gaf jag hästen några slängar,
och min skjutsbonde skrattade. — Dessa
menniskors något långsamma men mycket
tonvigtiga uttal har samma gripande styrka,
som deras fingrar. — Lerdal var äfven
omgifvet af fruktbärande fält; potatoës och
ärter såg man der i mängd, äfven råg,
hvilket sistnämda här alltid är ett tecken till
god jordmån. Sköna ängar omgåfvo vägen
utföre åt sjön, marken var odlad ända upp i
högsta bergen, dälden utvidgar sig på båda sidor,
vid vägen har man nästan endast löfskog, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 15:16:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemsvresa/2/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free