- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Andra Delen /
206

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa ifrån Götheborg till Gefle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Omkring Fahlun och längre söderut har
man antagit ett slags Circulationsbruk med
säd och foderväxter skiftevis. Ordningen
börjas, efter localens och jordmåns beskaffenhet,
på nytt hvart 4:de, 8:de eller 10:de år, då
man åter göder eller sår säd. Innan detta
jordbruk infördes, sådde man nästan endast
korn, men nu, efter en 30 à 40 års förlopp,
sås äfven mycket råg. Omkring år 1750
bodde en bonde vid namn Johan Andersson på
Stora Klingsbo i Skedvi socken, och denne
mannen gjorde början med detta Jordbruk.
Det lyckades och andra bönder följde
småningom hans exempel. Han sådde på sitt
trädesgärde en eller två gångor hafra, allt efter
omständigheterna, och sedan göddes för råg
och korn, hvarefter det lades igen för
gräsväxters odling. Korn misslyckades härvid som oftast.
På lerjord hafva de merändels 10 afdelningar
af åkern, fyra äro besådda, en ligger i träde,
och fem bära foderväxter. Ordningen är råg,
korn, blandsäd och hafra, hvarefter gödes och
sås tunnt råg, blandad med höfrö. Andra åter
hafva på sådan jord 11 till 12 indelningar,
och efter förloppet af omgången, enligt nämde
ordning, ligger hvarje afdelning 6, 7 eller 8
år i träde.

I bättre och lättare jordmån så många,
efter trädesjordens uppkörning, hafra tre
gångor å rad, hvarefter gödes, då sista sådden
blifver råg och höfrö helt tunnt. Hafran slår
minst felt, hvarföre den äfven mäst sås, hälst
af dem som ej hafva mycken tillgång på
gödsel, ty der man har tillräckligt häraf, följer
det tiofalldiga circulationsbruket. På några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 12 15:16:35 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aemsvresa/2/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free