- Project Runeberg -  Ernst Moritz Arndt's Resa genom Sverige år 1804 / Fjerde Delen /
24

(1807-1808) Author: Ernst Moritz Arndt Translator: Jonas Magnus Stiernstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemman emellan stenarna. Sluteligen hänger ett
högt, brant berg öfver vägen, och den smala
dälden har blott få ängar och små åkrar. I
dag såg jag rundt omkring mig många som
voro sysselsatte med svedjeland, hvilkas rök
både på närmare och aflägsnare håll gör ett
högst obehagligt intryck på den, som sjelf
förut lider af en gruflig hetta. På ett ställe
nära vägen stod en nedhuggen skogssträcka af
500 stegs längd i ljusan låga. Jag kunde med
möda få min häst fram der, och röken
förenad med hettan plågade mig odrägligt. Min
lilla postillon blef högst uppretad, och påstod
att jag borde alfvarsamt tilltala dem, som
upptändt denna eld. Denne postillon var en
verkelig postillon d’amour, ett täckt och naivt
barn om fjorton år, en blomma, som först
börjar spricka ut ur sin knopp. Det var en rätt
vacker blond flicka, med rosenröda kinder
och ett par oskyldiga blå ögon, som skulle
hafva väckt aktning äfven hos en gammal bof.
Jag reste långsamt, för att få språka desto
längre med henne. På lång tid hade jag ej
funnit en så intagande och tillika klok oskuld.
Jag förmådde henne att berätta mig sina
herde äfventyr vid fäbodarna, der hon sommaren
förut vaktat sin fars boskap. Hon blandade
romantiskt sin berättelse med anecdoter om
björnar, vargar och ett tjutande troll, som
en gång vid midnattstiden förföljt henne;
tillika söng hon några små visor för mig, och
jag fann hennes sång rätt vacker, så vida jag
annars bör tro att mina sinnen ej voro dårade
af hennes behag. Hvarföre slutas alla den
enfaldigare hopens visor, äfvensom våra gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aemsvresa/4/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free