Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 35 —
»Yy tunnor tusan! röt jag till,
Hvad hjelper här att tjuta?
Friskt upp! ty veten mamma vill
Sin Herr Son ej förskjuta —
Hon mig ett annat land har gett.
Der vi ska simma uti fett;
Fort, lemnom detta näste!"
Nu blef det åter lifligt nog
I detta sorge-huset,
Min hustru päls och handskar tog,
Far tömde sista kruset;
Till mötesplats jag utom stan
Bestämde krogen Gyllne Svan
For pigor , tross och drängar.
Jag kröp uti min vargskinnspäls
Att rustningen betäcka —- *)
Nu skreks: "Se elden! fräls, ack fräls!
"Vårt hus den börjar räcka" —»■
Hög tid var då att packa in,
Så vida jag med obrändt skinn
Min resa ville börja.
Nu tog jag Pappa som han var,
På bordet honom höjde,
Och ropade: ’.’Stig på min far!"
Och ned min skuldra böjde;
Så gubben på min nacke red,
Och genom porten ut jag skred,
Min son och hustru följde.
*)–––––-, fuiyi^e insternor pelle leonis.
L. II v. 722.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
