Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
loth.» Och härmed var hennes »namnkunnighet» gifven. I
sanning! Här om någonsin skulle man med en stor författare
kunna säga, att slumpen är en gammal skämtare, som roar
sig med att förlöjliga menniskornas föreställningar. Ett
åttaårigt barn håller vid en fest ett tal, en berömmande notis
härom införes i en tidning, en biografisk författare får se
notisen, och barnet inregistreras genast bland »lärda
fruntimmer». Men barnet växer upp till en qvinna, hon
förvärfvar vidtom fattande kunskaper, blir en god maka, en öm
moder, och hennes lifstråd afklippes först sedan hon nått den
vanliga gränsen för en menniskolefnad; alt detta betyder dock
mindre än intet, och såsom ett åtta-årigt barns går hennes
minne till efterverlden. Skulle man icke med ett sådant
exempel för ögonen känna sig böjd att »skatta hvarje värde
i den mån som det ej skrikes ut»?
Dock — genom dessa reflexioner hafva vi redan gått
vår biografiska teckning i förväg; vi återvända derför till
vår utgångspunkt. Kanske väcker det hos de fleste af våra
läsare en viss förvåning att finna, det för hundra år sedan
en ung flicka kunde blifva inskrifven vid en offentlig skola.
Att inga bestämda hinder härför lades i vägen, berodde
emellertid dels derpå, att Wisingsö skola ursprungligen var stiftad
af en enskild man, riksdrotset Per Brahe, och således
intog en i viss mån exceptionel ställning bland de svenska
offentliga läroverken, dels derpå att lektor Liljenroth vid
genomgående af skolans album hade funnit, det redan förut
två qvinnor varit der inskrifna, nemligen Ursula Agricola från
Strassburg (1644) och Maria Palmgren från Grenna (1645).
Och med anledning häraf kom äfven Aurora Liljenroth i
tillfälle att åtnjuta undervisning vid denna skola. Hon
inskrefs, såsom redan nämndt är, 1780 i kourektors- (d. v. s.
andra) klassen, deltog i likhet med skolgossarne i lektionerna,
samt höll ytterligare »ett svenskt glädjetal» på kronprinsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
