Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsbandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
passera. Jag och Bernhard sutto i telefon och talade
med några idioter — plötsligt säger Bernhard: —
Titta ut här! Jag tittade och där kom en räv. Han
var nästan lika så försiktig som vi. Vi hade bössor
och hade kunnat skjuta genom fönstret, men vi
gjorde det icke. Han såg för hungrig ut. Här ute i
skärgården är det verkligen bra. Jag skulle önska
att ha Lulle här. Vi skulle forcera isarna och ha
många patroner med oss. Och Bruno skulle idka
lovartsskytte. Här händer mycket.
En gång kommo Soldan och Bernhard ut till ett
skär längst ute i havsbandet. Hela Östersjön låg på.
Soldan gick och sparkade i en bergskreva, och hur
det var sparkade han upp en träsko. Han tittade i
den och där inne låg en tå, en stortå. Han sparkade
mera, och under tången låg ett skelett, en man som
sov sin lugna sömn där ute efter brottning med
havet.
Nå — vi människor, som segla och passera
människoöden så där, uppfatta ju ett möte med ett
ålderstiget lik tämligen lugnt. Vi seglade hem och
frågade gubben Matts Abraham om han visste något
om den där gubben som låg död sedan många år i
bergskrevan.
Jo, han kände till historien. En vårdag kom det
ett isflak drivande med ett lik på. Det var en finne
som gett sig ut på säljakt och svultit ihjäl. Och Matts
Abraham drog upp honom på skäret, där han låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
