Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hertig Fredrik Adolf hade lofvat oppositionen att på
rikssalen den 22 Februari 1789 reservera sig mot
säkerhetsakten, då hertig Karl skulle dervid föra ordet. När
säkerhetsakten var uppläst, reste sig hertig Fredrik Adolf för att
protestera, men emot hans förmodan, satt Karl orörlig.1
Fredrik Adolf egde ej förmåga att hälla tal utan satte sig
ned och teg.2
(Sagesman, baron K. J. Nordin).
Afskrift af ett bref den 17 Februari 1789
från Stockholm. 3
Yi hafva nu öfverlefvat en länge fruktad dag, en
ömklig dag i svenska historien, men jag vill nu gå i ordning
med frågorna.
Thorsdagen, sedan deputerade i Sekreta Utskottet fått
sin instruktion af ridderskapet och adeln, ankom Kungl.
Maj:ts tillkännagifvande, att riksens ständer ej behöfde
välja deputerade till statsutskottet, emedan han ville
öf-verlemna statsverkets öfverseende till Sekreta Utskottet.
Detta beviljades af de trenne stånden, men adeln grälade
förskräckligt hela dagen och continuerade sitt gräl Lördagen,
då hofpredikanten baron Leijonhufvud hade den
oförsigtig-heten att utlåta sig, att ridderskapet och adeln hittills
endast uppehållit sig med små saker, då likväl rikets
belägenhet fordrade enighet och skyndsamhet. Detta blef ett nytt
ämne för dem att gräla öfver hela den dagen, under hvilken
ordväxling Leijonhufvud flere gånger var på väg att komma
ut genom fenstret.
1 Fersen (7.121,122) säger att hertig Karl sjelf med hög röst
läste upp sitt diktamen och tillstyrkte säkerhetsakten; »men hertig
Fredrik öppnade ej sin mun». Se ock Ehrenheims Anteckn. 1.176.
2 I Minnen ur Sveriges nyare historia Uppl. 2. Del 2 sid. 200
läses: »Vid hofvet sköttes ifrigt oppositionen under och en tid efter
1789 års olyckliga riksdag. — — Prins Fredrik utgjorde länge den
missnöjda adelns hopp samt deltog verksamt i dess planer, sedan
hej-tig Karl såsom en konungens man efter 1789 förlorat allt
förtroende». Se ock Fersen 7.99,113,121,122. På senare stället omtalas
att hertigarna »uppsatt sina protestations-memorialer emot all
förändring af 1772 års grundlag;» — och vidare hertig Fredriks
»svaghet i karaktären».
a Finnes i flere enskilda samlingar bland andra i Math. Fryxells
efterlemnade papper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
