Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Uppsala-ultraismens lärosatser 1820–1837 - Monarki och Konnngamagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklaradp år 1815, att den absoluta monarkien,
var dm enda, religiösa staten. *)
Hans svenska efterhärmare ådagalade ock
mycken förkärlek för ett monarkiskt, ett starkt
monarkiskt styrelsesätt. Atterbom sade: att det
fullständigt organiserade samhället, den fulländade
staten, skulle ganska säkert blifva en monarki
med ständer; och att liksom Gud i den positiva
religionen, så vore ock konungen i det p<fsitiva
samhället den gemensamma kärlekens individuella
medelpunkt. **) Naturligtvis försvarade han ook
konungamagtens absoluta veto.***)
Geijer ogillade väl redan 1822. den
öfver-drift, den krassa legitimitet, som förvexlar hof
och stat, och gifver folken åt de konungsliga
familjerna och magten till en furstes och dess
dynastis privategendom, f) Under sista åren af
ifrågavarande tiderymd fällde han ock enstaka
ord, som tycktes tala för en konstitutionell och
parlamentarisk styrelse; men dennas anda,
formaliteter och kontroller öfverensstämde hvarken med
hans poetiska lynne, eller med hans
ny-roman-tiska akademie-bildning eller med hans
person-lighets-princip, hvilka alla tre häldst lemnade
statsmagten åt konungens person. Han har
visserligen rörande dessa liksom många andra ämnen
*) Gervinus 1. 360.
**) Litt. Tidn. 1820, s. 112.
***) S. st. 1835, s. 618.
f) Geijers saml. skrifter I’. 4. s. 133, 134.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
