Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840 - Politiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men kan den ej, som fordom, stå mellan
regent och folk, hållande jemnvigt, skipande rätt
mellan båda? Vi tro det ej! Ty numera inser
hvarje bildad man, att ärftligt adelskap är en
orättvisa, en osanning; och hvaije sådan verkar
ondt, — hos adeln kastens egennytta, öfvermod och
misstänksamhet mot lägre samhällsklasser och
obenägenhet mot deras framsteg, — hos
ofrälse-männen en ovilja, grundad å ena sidan på
tadelvärd afund, och å den andra på berömvärd
rätts-, frihets- och sjelfständighetskänsla.
Ofrälse-stånden vilja sköta och skydda sig sjelfva, vilja
icke hafva till förmyndare bördsadeln, häldre
enväldet. Bördsaristokratien kan ej rädda
civilisationen; minst här i Sverge, hvarest adeln är
af alldeles samma folkstam, som ofrälsemännen,
och deijemnte längesedan mistat den öfyervigt i
förmögenhet och kunskaper, som är villkoret för
en sann aristokrati. Framtiden skall visa, huru
länge den engelska förmår att genom sina stora
förtjenster och genom sin troget bibehållna
egenskap af medlande jemnvigtsmagt motstå de
anfall, som göras mot själfva bördsgrundsatsen.
Månne då den absoluta demokratien, den
politiska jemnlikheten? Vi tro det ej! Åra vare ,
personlighetsprincipen, då dermed förstås social,
jemnlikhet, likhet inför lagen, lika rättighet att i
hvaije lofligt yrke utveckla och använda sina,
krafter och att på hvaije väg stiga så högt,
krafterna lagligen tillåta; — men icke, om dermed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
