Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= NE
"Tills vi alla somna och trilla af sto-
larna” — skrattade Signe.
Men kommerserådet svarade ingenting:
han var en man som inte ville: rubbas: ur
sina vanor, han längtade redan till sitt ele-
ganta sofrum på Sparfsätra och till sin qvälls-
lektyr. Han hade på det mest obehagliga
och handgripliga sätt i verlden blifvit ryckt
ur sina poetiska svärmerier, han hade kom-
mit i sällskap med rått och oborstadt folk,
som helt förtroligt samspråkade med och om
hjeltinnan i hans drömmar; ordade om ”lin-
nesöm” och ”knäckkarameller”, om en ”ra-
bulist” till man med ett ”eländigt” utse-
ende etc. Det var som om- hela den ple-
bejska omgifningen med sotiga fingrar:be-
rört den hvita skruden på hans ideal och
dragit det ner från de -rosenröda -qväll-
skyar, på hvilka det nyss thronade:
Kommerserådet längtade hem till sin
mjuka säng för att försöka drömma om
igen sin sköna dröm, och hap var nu vid
dåligt humör, likt ett, qvällsömnigt barn.
”Har Erik mod att med paraply, kappa
och galoscher ge sig af fram till Sparfsätra
i det här ovädret, så skänker jag honom
hvad han så länge önskat — en ny guld-
klocka?”
”Mod?” — frågade Erik. — ”Nog har
jag mod, men hvar få kappa och galoseher
här, der ingen herre bor i huset?”
”Men bara modiga fruntimmer” -— inföll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
