Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 7217 —
röst, och liten smulå komiskt hånande den
olycklige ryttaren: på Putte Snabbfot, under
det att. han nere; vid stranden tjärade bott-
nen på en af Pehr Pettersons :ekstockar.
Och gubben öfverröstade och tystade med
tillhjelp af sina starka lungor allt vidare
afskedstagande, ända tills den unga notarien
glidit utom samspråkshåll bort på den stål-
blanka vattenytan. "Och ett päron åt gos-
sen som ligger i lulla!" blef således den
avällen det sista ordet; som nådde den ro-
endes öron.
Birger gick med armen om lifvet på sin
mor, förtroligt som om han hade vid sin sida
en öm älskarinna, backen uppför till.qvälls-
varden, som väntade på det utanför stugan
dukade bordet, hvilket ordnades. af Gerda,
medan Signe då och: då - yred:på sitt vac-
kra ljuslockiga hufvud, för att spåra någon
skymt af den: i fjerran trallande roddaren.
Men "den glödande ’kolargossen" hade re-
dan försvunnit bakom en udde: och allt var
stilla i sundet. När Signe hunnit fatt de
såta två, moder och broder, och skalkak-
tigt bultat dem på axlarne, hördes plötsli-
gen raska årtag i dem stilla qvällen. Man
vände sig om och varsnade: en: skärgårds-
sump, rodd med tvenne åror och som. när-
made sig stranden. af. Limpan. ; Utan att
egna den någon vidare uppmärksamhet, satte
man sig till bords joch- spisade den "enkla
aftonmåltiden: ilj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
