Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Bruket Holmens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kompanjon ledde bruket, först tillsammans med Spaldings
änka och sedan såsom ensam ägare till sin död 1756.
Denna period 1740—56 var för mässingsbruket en
pånyttfödelsens tid. Det ödelagda och länge försummade bruket
nybyggdes och utvecklades. Nya bruksstämplar infördes
1740, sedan det visat sig, »att den av Riksens Ständers Bank
brukade stämpeln till mässingstrådens märkande,
bestående av tre kronor, utomlands råkat i verklig misskredit,
dymedelst att en och annan tid någon elak mässingstråd skall
vid bruket blivit tillverkad.»
Det stora Holmtornet, som ännu utgör en prydnad för
staden, uppfördes 1751. Om anläggningarnas utseende och omfång
på 1750-talet får man en god beskrivning av Daniel Tilas i hans
resedagbok »Sokneskrivaren eller Svensk Resesamling», som
meddelar följande:
»Norrköpings Messingsbruk det största i Riket, ligger här
nästan mitt i staden och mitt uti strömmen på sin egen enskylta
holme. En Bro går mitt öfwer strömmen, ömse sidor om holmen,
och för ingången till Bruket är ett högt men smalt stenhus
uppfört till 3 etagers höjd och derofwan ett Klocketorn. Hela huset
representerar en Tornbyggnad, men rummen äro agreabla och
rätt magnifiqt meublerade, men allenast 2 à 3 rum på hwardera
botnen, utom en commode trappa. Brukspatron E. Forsberg
har uppförtt denna byggnad mera til prydnad för staden och
Messingsbruket, än någon väsentlig nytta. Dock skulle det
 |
Holmens torn i Norrköping. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
