Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1920 ur handelns och näringarnas synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för närvarande och med all säkerhet för hela övergångsåret
framåt komma att ställa sig högre än de inhemska
spannmålsprisen. Så länge priserna på världsmarknaden fluktuera så
pass våldsamt och i övrigt de handelspolitiska riktlinjer, som
världsfreden och den ekonomiska världssamfärdselns
organisation genom Nationernas förbund komma att
nödvändiggöra, ännu ej ens antagit konturer, är det givet, att alla frågor
om tullarnas framtida gestaltning måst bordläggas. Det
utredningsarbete, varmed tull- och traktatkommittén för
närvarande är sysselsatt, och som förutom tullfrågorna även
omfattar frågan om hela vår handelstraktatpolitik efter fredens
stabilisering, måste också naturligt vara ett sådant, som är
lagt på långsikt. Vad å den andra sidan beträffar den uppgift,
som riksdagen såsom riksbankens principal och i andra
egenskaper har att bevaka, nämligen det ekonomiska
återuppbyggelsearbetets påskyndande genom penningvärdets
stabilisering, så kan denna uppgift givetvis i första rummet ej gå i
lagstiftningsarbetets tecken. Genom den i samband med
avgörandet av regeringspropositionen beträffande suspensionen av
riksbankens guldinlösningsskyldighet väckta debatten om vår
finanspolitik och det därav föranledda tillsättandet av 1920 års
finanssakkunniga, hämtade ur såväl de teoretiska
nationalekonomernas som de praktiska finansmännens led, har 1920 års
riksdag dock haft en stor betydelse för denna viktiga fråga.
Fastän man sålunda på det hela taget kan fastslå, att de
direkta ekonomiska frågorna ej varit så många eller
framträdande under 1920 års riksdag, bör det emellertid framhållas,
att några av de större överläggningsämnena under densamma,
ehuru ej i direkt mening ekonomiska, dock indirekt stått i
förbindelse med ekonomiska grundintressen eller på annat sätt mot
en bakgrund av ekonomisk innebörd. Sålunda är t. ex. Sveriges
beslutade inträde i Nationernas förbund en åtgärd, vars
betydelse för vårt lands ekonomiska samkväm med den övriga
världen ej får betraktas som ringa, även om denna synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
