Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landshöfdingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
energi. I midten af 1820-talet höll han emellertid på att
komma i en betänklig konflikt med ett par af stadens prester
och med de ganska många af deras församlingsbor, som voro
otillgängliga för all vädjan till upplyst fördragsamhet. Det
var nemligen så, att en andlig konsert hade annonserats skola
försiggå i Domkyrkan, och att en del af befolkningen blef så
häftigt upprörd deraf, att det rent af höll på att bli uppror i
staden.
Landshöfdingen fann det nödigt att med anledning häraf
utfärda en kungörelse, som är ganska märklig. Det hette
bland annat deri, att då det funnes »personer, som sökt
framställa den tillämnade andliga kyrkomusikens uppförande såsom
stridande mot religionen, emot bruket och emot ordningen»,
så funne sig landshöfdingen föranlåten att å embetets vägnar
ingripa, hvilket skedde genom sagde kungörelse, en
upplysnings- och förmaningsskrifvelse, som förefaller egendomlig från
detta hållet, men som motiverades deraf, att man väntade
våldsamma förvecklingar, hvilka landshöfdingen icke ämnade
tillstädja. Det hette vidare i kungörelsen, att så länge denna
missuppfattning endast framträdde i dagbladen, så ville han
icke blanda sig i frågan, men sedan man nu »bland folket
hunnit få kringlöpande de mest lögnaktiga berättelser af orimlig
sammansättning», så ansåg han det vara sitt »hjertas dyrbara
pligt» att upplysa en allmänhet, af hvilken han »under femton
års tid aldrig rönt annat än de mest ojäfaktiga prof af
tillgifvenhet och förtroende och hvilken allmänhet hedrande
utmärkt sig genom sedesamhet, laglydnad och afsky för allt
annat än det goda». Han försäkrade, att det endast vore
fråga om kyrkomusik och andliga sånger och att han sjelf
»med största tillfredsställelse och uppbyggelse afhört sådana
andliga konserter i öfverhetens närvaro, uti de flesta
hufvudstadens kyrkor, äfvensom i Upsala, Vesterås och Linköpings
domkyrkor»; att »förlidet år kyrkomusik uppfördes i Stockholm
under de kungligas höga närvaro»; samt slutligen att senast
den 6 okt. 1824 en stor orgelkonsert gafs i domkyrkan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
