Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III. Stadens fäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Stadens fäder.
Före 1750-talet synes borgerskapet icke just haft så
mycket att säga i sina egna eller stadens angelägenheter,
ehuru höga vederbörande i början af seklet voro nog så
villiga att ge dem en utsträckt myndighet. Från och med
1732 bestämdes genom en landshöfdingens resolution, att de
24 borgerskapets äldste skulle ha lika delaktighet med
magistraten uti dispositionen och förvaltningen af stadens medel
samt att de s. k. sammanskottsmedlen, motsvarande den
nuvarande utdebiteringen, och inqvarteringstolagen skulle stå
under »äldstes» enskilda disposition. Saken synes emellertid
varit den, att denna »resolution» icke kom till tillämpning, i
det en ny landshöfding förklarade, att han icke ville eller
kunde ålägga magistraten att på detta sätt dela sin makt med
borgerskapet.
År 1752 kom dock nu en kunglig resolution med
förklaring, att borgerskapet skulle ega, tillika med magistraten,
samfälld och gemensam disposition öfver alla stadens »enskilda
medel». Genom ytterligare en kunglig resolution af år 1773
bekräftades detta särskildt så, att förvaltningen af stadens
inkomster skulle stå under magistratens och borgerskapets
äldstes tillsyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:45:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/afgbg1820/0098.html
