Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Homeros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOMEROS
Ty den konungen av Egypten älskade högeligen
sköna sånger och allt vad är skönt och ädelt, och
själv var han en konstnär förfaren i de yppersta
slöjder. Tempel och palats byggde han ett efter ett
längs loppet av den stora flod, som rinner genom
allt Egyptens land, och främst i sin kungastad, det
hundraportade Tebe.
Så präktigt och skönt hade ännu ingen av
konungarna av Egypten byggt, målat och huggit
i sten, och allt Egypten och landen däromkring
prisade honom därför som den ypperste och
fullkomligaste.
Dock, sällsamt var det mig att skåda, hur det var
som skulle allt detta bereda honom blott ringa lycka.
Ung var han ännu, men sällan log han, och då jag
sjöng mina sånger för honom, voro hans blickar
fjärran och hans ansikte förunderligt att åse.
Ja, förunderligt var det mig att åse, ty själv var
jag ung som han, och livet var mig en fröjd, och
högt gladde jag mig åt det pris, som furstar och
ädlingar ägnade min dikt, åt ryktet av mitt namn,
som lopp vida om bland folk och folkslag, och åt
alla sköna kvinnors gunst och leenden, som mötte
mig, vart min väg ledde, för den ädla skönhetens
i min sång skull. I sanning, sade jag till mig själv,
intet är så lycksaligt som att vara gudarnas vän och
41
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
