Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivar Kreuger: Om emissionsmarknaden i London och New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
IVAR KREUGER
ning såsom ett börscentrum av stor betydelse, kan det ej förnekas,
att de förhållanden, som skapats genom kriget, äro ägnade att
förflytta tyngdpunkten av den internationella emissionsmarknaden frän
London till New York. Redan nu ha Förenta staterna genom sina
stora ränteinkomster från utlandet en mäktig ställning på denna
marknad. Kapitalbildningen i landet är mycket stor; den ökas
genom spritförbudet och genom en minskad invandring och avtagande
befolkningstillväxt. Ett stigande överskott av för utlåning
tillgängligt kapital är därför att påräkna. Förenta staterna ha ju förr i
än högre grad än t. ex. Tyskland behövt investera sin
kapitalbildning i fasta anläggningar inom landet och t. o. m. för detta
ändamål måst upplåna stora tillskott från Europa. Nu pågår en
omvandling, som så småningom kommer att närma Förenta staterna
till Frankrikes ställning före kriget: en rentierstat, vars
kapitalbildning i stor utsträckning blir tillgänglig för utlåning till utlandet.
Den amerikanska värdepappersmarknaden är ännu ung. Den fick
en hastig utveckling under kriget, då flera millioner amerikanare för
första gången fingo värdepapper i sina händer, nämligen amerikanska
statens frihetslån o. dyl. varav på några få år c:a $25 milliarder
blevo placerade. I motsats till Tyskland, där de väldiga
krigslån-placeringarna äro nästan bortsopade genom inflationen, och i
Frankrike, där detta ägt rum i mindre grad, har den amerikanska
allmänheten fått behålla sina placeringar av detta slag. Genom en sedan
flera år pågående snabb amortering av dessa statens skulder blir
allmänheten köpkraftig för nya papper genom omplaceringsbehov.
Utländska värdepapper har den amerikanska marknaden börjat
absorbera först efter kriget. Den stora utlåningen till de allierade gick
huvudsakligen i form av direkta lån från amerikanska staten, d. v. s.
de kommo aldrig på marknaden. Och efter kriget gjordes till en
början idel missräkningar med dylika investeringar utomlands. De
ledande amerikanska bankerna och exporthusen bildade utländska
filialer, vilka nu i allmänhet blivit avvecklade efter stora förluster.
Sedan kom spekulationen i svaga europeiska valutor, speciellt tyska
mark, varpå förlusten blev total. Men på senare tiden har
förtroendet för placeringar i Europa åter börjat stiga. Och detta om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
