- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
150

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kängurun, Näbbdjuret och Emu'n i Nya Holland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i kulor; gripsvansen eller kuskus, som merändels är
hvitgul med bruna fläckar och svansen alltid gripande samt
af en katts storlek; lukten är icke behaglig, men köttet
välsmakande; så snart de höra steg, hänga de genast upp
sig med sin gripsvans; ekorr-flygpungdjuret med sin vackra
svans och sina fallskärmsveck emellan alla leder — dessa
alla och ännu flera arter höra till samma fruktätande
pung-djursklass.

Näbbdjuret är 1½ fot långt samt helt och hållet
betäckt med kort, tjockt, slätt, rödbrunt hår, som på buken
är hvitt, simhudar som en groda, plattsvans som en
bäfver och en hornaktig, hårdlös nos, som väl alla förr skulle
tro vara en andnäbb, hvarföre man ock ville räkna djuret,
innan man riktigt hann lära känna det, än till amfibierna,
än till fåglarna. Vi veta nu alla, att det är ett däggdjur,
som föder lefvande ungar till verlden samt derjemte har
mjölkafsöndrande körtlar och således äfven kan digifva
sina ungar. Infödingarne äta det, men Européerne
ansågo länge djuret vara giftigt, och detta derföre, att när
något sår blifvit tillfogadt af hannarnes sporre, så uppkom
deraf ett snart förbigående raseri samt inflammation,
men aldrig af dödlig beskaffenhet. Denna hornaktiga, i
huden löst fasthängande sporre sitter på yttre sidan af
hälen med en temligen stor, äggformig öppning, och inuti
denna ligger en blåsa, som står i förbindelse med ett rör,
som går ned till foten bakom låret och benet från en
under huden vid fötterna liggande körtel. Numera kan man
få se detta förut så sällsynta djur i hvarje större
zoologiskt museum.

Cunningham berättar i sin bok: „Tvenne år i Nya
Syd-Wales:“ „Man träffar näbbdjuren talrikt i våra floder,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free