Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bruket. Sedermera kommo bönderna nog på andra tankar, då
kolningsskyldigheten började bli alltför betungande.
Det var förresten i början icke alls fråga om böndernas
kolningsskyldighet, utan påstod sig Creutz kunna skaffa kol till
brukets behof från Yläne gårds skogar, därifrån de skulle
fram-befordras om sommaren med pråmar och vintertiden öfver isen.
Stångjärnet skulle tagas från Tykö masugn i Bjerno, därifrån
det sjövägen hemtades till brukets lastageplats vid Fura ås
mynning och sedan landvägen till Kautua.
I sitt utlåtande till bergskollegium tillstyrkte Starman
hammarverkets byggande på det ställe där detsamma ännu i
dag står.
På grund af detta utlåtande och emedan »mån altijdh för
Landetz kultur nyttigt ansedt, att på dhe Finske orterne å be-
qvemlige ställen brukzbyggnader inrättas–––warder härmedh
Landzhöfdingen Högvälborne Hr Lorentz Creutz effterlåtit på
förberörda orth och ställe en Fullkomlig Hammarbyggnad att
inrätta och förfärdiga låta, skolandes han till ehrsättning af den
omkostnad der på anwändas lärer, ifrån dato uthi
hammarskattens ehrläggande niuta Sex åhrs Frijheet. —––––»
Privilegiibrefvet är dateradt Stockholm den 21 juni 1689
och undertecknadt af Fabian Wrede, Jacob Bure och Robert
Kinninmundt.
Hammarverket blef samma år uppfördt och omfattade en
hammare och en härd. I hammarskatt erlades efter frihetsårens
utgång 3 */a Sk®" i enlighet med förordningen af den 2 jan.
1693, hvari föreskrifves ett skeppund för hvarje hundrade.
Den 30 december 1697 erhöll Creutz tillstånd att från sitt
egande Kirjakkala bruk flytta en härd till Kautua och samtidigt
ökades hammarskatten med ytterligare 3 Sk®’. Den årliga
tillverkningen utgjorde 650 Sk®. Tackjärnet hämtades från
Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
