Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka enhvar försökte draga den feta biten till sig. De
björne-borgska affärsmännen, hvilka icke kunnat bevisa Tyrvisbons
rätt till Rudanmaa allmänning, besvärade sig till
kammarkollegium, ehuru utan resultat. Kammarkollegium förkastade
besvären troligen på den grund, att Rudanmaa icke egnade
sig till odling. Upptagandet af nybyggen i en bärgig ödemark
hade väl icke heller ingått i Mentzers och Gottlebarnas planer,
utan torde deras afsigt endast varit att få disponera öfver
skogen. Detta antagande ligger så mycket närmare till hands
som all slags handel, äfven den med trävaror vid den tiden var
i uppgående, men särskildt anskaffandet af mastträn blifvit allt
svårare. Johan Gottleben var en af Björneborgs stads driftigaste
affärsmän och torde han hafva drifvit saken å något hemligt
bolags vägnar.
Det var Beckman som skulle njuta frukterna af
Rudan-maas afskiljande till kronojord. Liksom några år tidigare, då
han till skatte inlöste ofvannämnda hemman i Levanpelto- och
Palusbyar grundade han också nu sin ansökan om Rudanmaas
skatteköp på de skatterättsfordringar, som han hade hos kronan,
och hvilka han förskaffat sig af baron Arvid Forbus’ arfvingar.
Nu stödde han sig dessutom därpå, att han, i fall skogsmarken
tillfölle honom, fritt kunde använda och därifrån erhålla
vattenkraft och skog till nytta för bruket. Då såsom redan nämnts
styrelsen denna tid särskildt ville befrämja järnindustrin i landet,
bifölls Beckmans ansökning af kammarkollegium den 18 Januari
1785. Hofrättsrådet Nils Fredensköld, som då var delägare
i Norrmarks finbladiga såg, förmente, i saken hörd, å egna
och sina medintressenters vägnar, att sågen enligt dess
till-ståndsbref af år 1753 bland andra skogar också hade sin
stockfångst ifrån Rudanmaa, men detta påstående lämnades
utan afseende, då i tillståndsbrefvet Rudanmaa icke såsom
kronojord omnämnts och än mindre till stockfångst anslagits.
Också Gottleben och Mentzer försökte, ehuru utan resultat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
