Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Resan till Arlax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lågt rum, genom vars många fönster luftiga vita
gardiner fläktade in svalka och blomsterdoft.
Blå-målade möbler med vita övertyg och bronsbeslag
voro sparsamt strödda omkring i rummet. Mot
långväggen stod en gammalmodig himmelssäng
med sparlakan i blårandigt linne, kantade med
holländska hålbroderier. Uppbäddad med
glänsande vita lakan, kuddar och dagtäcken, utgjorde
den en verklig praktpjäs i rummet. Mitt emot
denna hängde mellan tvenne fönster ett
monumentalt gökur, prytt med förgyllda liar och
timglas, tydande på livets korthet och dödens visshet,
överallt i rummet hängde litografier ur Svensk
Plutark: Arwid Wittenberg, Torsten
Stålhandske, Adler Salvius och Konung Gustav II Adolf.
Till och med kronofogden kände sig angenämt
berörd av svalkan, luften och doften i detta rum.
Det luktade gott av lavendel och av ett par
blommande myrtenträd i fönsterna mot gården.
Kammarjungfrun kom ih och frågade om herr
Toll... Toll... stadius ville ha rakvatten.
Kronofogden strök sig om hakan.
— Mja, jag rakade mig i går morse. Jag har
inte rakdon med mig.
Flickan försvann med ett knipslugt leende. Om
en stund kom hon åter med en kanna varmt
rakvatten, efter henne fransosen, nu i livré i guld och
rött, och han räckte artigt bugande och under en
massa ord „Monsieur” sina egna rakdon.
Kronofogden såg ej belåten ut över inviten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
