Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Resan till Arlax
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nattens halvdunkel direkt ut på bakgården, raka
vägen till drängstugan, väckte Matts kusk och
befallde honom kort och bestämt att genast
spänna för och köra fram till baksidan av
flygelbyggnaden. Så giok han åter in till sig och ställde
sig invid fönstret, där han väntade med samma
nervösa otålighet som då, den gången i
ungdomens vår, när — nu körde Matts kusk fram.
Kronofogden öppnade ivrigt fönstret, lyfte med
egna krafter den tunga kassakistan upp på
fönsterbrädet och befallde Matts i sakta men
bestämd ton att placera kistan där den skulle
vara. Så lyfte han en av taburetterna i rummet
fram till fönstret, steg upp på fönsterbrädet och
basade sig ned, trampande ned rosenbönor,
stormhattar och eldnejlikor, som växte och
knoppades här i skydd av muren under fönstret, gick
till åkdonet med snabba, elastiska steg, satte sig
bekvämt och kuskade i sommarnattens
halvdunkel från Arlax gård.
En enstaka hund borta vid trädgårdsmästarens
boställe gav till ett skall, det togs upp först av
en och annan hund invid i den stora hundgården,
i ett nu var hela kopplet vaket och föll in med
ett skall, en dånande hundkonsert, som väckte alla
Arlaxnejdens hundar. Nedskälld och utskälld,
men glad i hågen som om han undsluppit en
dödlig fara, åkte kronofogden åter mot hemmet.
När han kom ut på den höga backen, där Clas
Flemings folk härjat bland böndernas skaror,
gick solen upp över fälten. De klara värmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
