Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så -skulle hon se ut, när hon engång stod brud.
Drömmen förbyttes. Hon blev en av dessa
vattenjungfrur, som farmorsmor plägade tala om,
en av dessa, som en yngling kunde locka fram ur
forsens vatten, om han höll en liten röd, av
forsen i hjärtform svarvad sten i munnen och kvad:
Jungfru, insjöns ljuva dotter,
Strandens höga härskarinna,
Visa dina mörka lockar,
Höj ur vågen dina ögon,
Svarta liksom ugnens äril,
Heta som det röda kojet.
Bliv en ynglings vän, den enda,
Sov här vid mitt trogna hjärta,
Bliv min maka, hemmets prydnad,
Husets tröst odh lj«uva trevnad.
Ville man bliva av med den sköna
vattennymfen, kastade man den röda stenen över axeln, och
sade hastigt: där har du mitt falska hjärta! Då
försvann nymfen för alltid i forsen, blev ett skum
och lyste som en regnbåge över fallet. Och
Kaarlo stod på älvens strand och lockade henne
med de mäktiga orden. Och orden drogo henne
till sig, men hon kunde icke röra sig ur stället,
hennes pulsar bultade, och blodet rann hett som
eld i hennes ådror.
Hon vaknade — och hörde huru Kaarlo, som
låg icke långt från henne i höet, sakta viskande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
