Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helst. Här satt hon timme efter timme och höll
likvaka. Ljuset flämtade matt och osande i
pipan, stjärnorna bleknade på fästet, och kölden,
* den första vinterkölden, smällde i knutarna, när
hon omsider steg upp för att gå in till sig.
Fröken Sandra väntade förgäves i fyra
dagar. Spänningen av denna allt uppslukande
fruktlösa väntan blev henne, som icke var van
vid sådana sinnesrörelser, så outhärdlig, att hela
hennes varelse uppreste sig i ett slags fysiskt
trots mot att lida på detta sätt för denne
otacksamme eller åtminstone taktlöse herre och
brorson. Begravningen hade försiggått, nu gick hon
och styrde och ställde om den dödas fattiga
kvar-låtenskap och tänkte med förbittring på Karl
Alexander, hon var icke för intet vilde majorens
syster. — När han kommer, så skall jag läsa
lagen för honom, sade hon för sig själv, i det hon
i ett anfall av otålighet och vrede rev sönder hans
sista brev i små bitar.
Ett par dagar efter begravningen sitter hon
åter en kväll i pinnsoffan på sin gamla plats med
sin grova stickning och sitt ena talgljus på
bordet. Bredvid henne ligger den gamla
gråstrim-miga katten, som i många år varit hennes trevna
sällskap. Då hör hon plötsligt, att någon åker in
på den hårt tillfrusna gårdsplanen. Nu stannar den
åkande, man stretar därute med dörren, den är i
olag sedan många år, hon hör röster i tamburen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
