Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kastade sig över -turkarnas skansar. En
salva dånade från turkarnas skyttegravar.
Den första kolonnen sviktade ett ögonblick.
Karl Alexander såg, huru några män i de första
leden grepo sig om huvudet eller bröstet och föllo
ned. Gevärsskotten och kanonaden överröstade
deras sista suckar. De marscherande soldaterna
bemödade sig uppenbarligen om att icke se på
dem. Ett nytt högljutt hurra avgjorde den korta
villrådigheten; i språngmarsch, varunder några
stapplade, men åter hastigt reste sig, angrepo
ryssarna fienden med en glänsande, en överdådig
bravur.
Sedan Karl Alexander en gång kommit över
den första skräcken, var all rädsla förlbi. Framåt,
var den enda tanke, som ibemäktigat sig honom,
han var som hypnotiserad, och han kände den nu,
denna outsägliga njutning av en strid på liv och
död, som hans äldre kamrater ofta talat om.
Denna njutning, som ligger in nuce i jaktlivets
fröjder, som romarna fostrat upp hos sig genom
arenaspelen, som gladiatorerna erfarit i leken på
liv och död. Denna lust, denna njutning, som
årtusenden av civilisation ej kunnat förjaga. Det
är den animala livskraftens triumif, känslan av
det fysiska jagets suveränitet, min rätt framför
alla andras. ,
Ja, nu ’fick han till och med andrum och tid
att oaktat den vilda striden vid ett kraftigt hurra,
som hördes till vänster om honom, se sig om, se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
