Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vad båtar dig mina sånger, du förstår ej
mitt språk.
— Men gör mig dock till iviljes, och jag blir
giad.
Då framsade han följande verser:
— Säg, när finge döden komma,
Tuonelas son mig hämta?
När jag hennes kärlek vunnit,
När mot hennes röda kinder
Mina varma läppar brunnit.
När av ömhet blott en strimma
Jag i hennes mörka ögon
Skådat varmt emot mig glimma.
Då, ja, då må slutet komma,
Tuonela ge mig dödens blomma.
Tihora rodnade starkt.
— God natt, Urho, sade hon plötsligt och
skyndade hemåt. Kommen in i sovstugan sände hon
bud på sin karelska träLinna och bad denna att
varsamt hjälpa henne av med dräkten.
— Säg mig, Karu, vad betyder Tuonela? Det
var det enda ordet hon icke förstått.
Olga hade gått upp till lindan för att undan
åskvädret, som hela dagen hotat, bärga sitt på
bleke utlagda lärft. Hon gick tyst och sorgsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
