Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
det om rättighet till afsöndring efter förrättade laga skiften, nem-
ligen jordens uppodling. De skatter, som genast och innan nå-
gon odling företagits åtfölja, gör nödigt för nybyggaren att vid
en slilc abalienation få del uti hemmanets gamla åker och äng,
hvilket åter icke är meningen med stadgandet.
En annan omständighet, som kanske mer än jordafsöndrin-
gar åstadkommer fattigdom bland sjelfva hemmansegarna, torde
icke böra förbigås, nemligen de förut nämnda så kallade undan-
tagen. Enligt folktabellen, funnos vid 1845 års slut inom Väst-
bo icke mindre än 528 undantagsfolk, som vill säga, nära 1 på
hvarje helt hemman. En bonde, kanske vid ännu raska år med
några växta barn, öfvertalas af sin son, äfven måg, som tagit sig
hustru, atttill honom öfverlemna hemmanet mot vissa undantagsar-
tiklar årligen. De öfriga barnen, i fall de finnas, taga tjenst el-
ler försörja sig på annat sätt. Snart hinner det unga hushållet
till lika antal barn som det gamla, och hushållet är nu naturligt-
vis ökadt med minst 2 personer flera än hvad hemmanet förut
kanske svårligen födde. Skäligen kan man taga för afgjordt, att
undantagsvillkoren tillskäras så, att undantagsfolken ingen brist
behöfva frukta, ehuru hemmansegaren sjelf kanske snart nog ser
sig bringad till denna fruktan. Icke sällan slutar det unga paret
i backstugan eller fattighuset, under det föräldrarna på sitt un-
dantag hafva fullt opp och må bättre, till det minsta bekymmers-
lösare och makligare, än såsom verkliga egare. Det är icke hel-
ler sällsynt, att dessa undantag alstra oenighet till och med skan-
dalösa rättegångar, emellan föräldrar och barn. Lagligen försäk-
rade, sträcka undantagen sig till efterträdaren på hemmanet och
det är långt ifrån sällan man får höra denne högljudt beklaga
sig öfver den allt för dryga skattebörda hans hemman genom
det tillökade undantaget har att draga.
Handeln — det är svårt att afgöra om denna böjelse ligger i natio-
nallynnet eller om den är inympad på Västboen från dess grannar
Kinnarna —5har också synts skaffa orten åtskilliga fattiga. Det med-
gifves att en torpare eller bonde på en så ofruktbar jord som
härstädes har svårt att föda en mängd barn, och arbetsförtjenster
äro under de flesta årets tider svåra: att erhålla. Få större
egendomar med förmögna egare finnas hvilka utsträcka sina
odlingsföretag i större skala, och bonden har sällan den förmö-
genhet, att han förmår anställa några sådana. Ganska tidigt för-
skaffar sig således ynglingen några -dussin knappar och andra
tillverkningar, hvarmed han vandrar land och orter omkring. För
nödigt försvar städja de sig såsom drängar hos föräldrar eller
andra, som egentligen ingen tjenare behöfva. Denna handelsbö-
jelse saknar visserligen icke en viss god sida för det allmänna
och hvarom vi få tillfälle att längre fram tala; men efter några
års ’omkringvandring är han så afvand från allt arbete, att han
till sådant är helt och hållet oduglig. Det olyckliga häraf är, alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
