- Project Runeberg -  Beskrifning öfver Wästbo härad i Jönköpings län /
215

(1846) [MARC] Author: Jonas Allvin - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

215

tillsattas, inverkar äfven ofördelaktigt på sommarbetet. Egarne
hafva i följd af detta begär eller tvång nödgats från utmarken
till äng intaga hvarje fläck som visat minsta tecken till gräsväxt.
Emellertid måste kreaturen på den vidlyftiga skogen vandra långt
omkring för att uppleta de kärr och råsar omkring mossarne,
hvilka varit försmå att till slottervall intagas. Gåendet hela dagen,
för alt söka en mager föda, skall otvifvelaktigt utmatta och mjöl-
ken hos korna blifva så mycket mindre. Uppvallsbete är någon-
ting sällsynt i Västbo, så vida man icke vill anse ljunghedarne
såsom sädane, på hvilka också något godt grässtrå kan letas. Det
är endast der hvarest bokskogar fordom funnits detta kan ega rum.
Utan att förvänta någon sädesafkastning genom svedjning före-
tager sig Västboen icke särskild rödjning för att förbätt-
ra betet. Men olyckligtvis lyckas icke svedjning på sidländt
mark, hvilken således lemnas igenväxt af buskar och snår. Af
denna anledning och då ensamt de ofruktbara höjderna svedjas,
så lemnar svedjningen blott ljung och mossor. Icke en gång
så kallad syrfällning förbättrar denna mark. Vi hafva sett nedfälld
skog, som af någon händelse icke kommit att brännas utan fått
på stället förruttna, men likväl icke ringaste grässtrå derefter
uppskjuta; möjligen i brist af befröing. På de gamla bok-
skogarna skulle tvifvelsutan detta förbättringssätt väl lyckas och
det är endast på slika marker man efter en svedjning några år
får bete.

Sältet att ordentligt indela betet i särskilda hagar, är, utom
på vissa Herregårdar, ingenstädes vedertaget, utan hästar, oxar
och kor beta tillsamman öfver hela marken, ofta för flera hem=
man tillsamman. De stora vidder, som äro nödvändiga för att
erhålla bete till några kreatur, förorsakar ett stort stängselbesvär
och hvilket oftast åstadkommer mer kostnad och omak än som
motsvarar nyttan.

$. 25. Humleplantering.

Denna var i förra tider ibland de icke ovigtiga inkomstkällorna för
Västboen. De sammanträngda byarna och deras vanligen låga
belägenhet, i skygd under någon höjdsträckning, voro de mest tjen-
liga ställen för denna egentligen parasitväxt. (Växten som klän-
ger sig upp på andra växter, träd, buskar gärdesgårdar 0. s. Vv.)
Byarne voro också på det sältet omslutne och inbäddade i hum-
legårdar, att de knappt voro synliga. Byarnes sprängning genom
skiften och en nyare smak, som fört de utflyttade gårdarne på
höga slätter, hafva bidragitatt förstöra de uråldriga humlegårdarne.
Man vill icke heller i nyare tider, liksom i de äldre, helt och
hållet genom dessa ifrån boningsrummen utestänga all Guds da-
ger. Vanligen anläggas de nya byggnaderna på höga torra stäl-
len, och humlen fordrar god djup jord och framför allt skydd
mot vindarne, om afkastningen skall tillfredsställa. sådant har

2

NE abe

nar is

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ajwastbo/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free