Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2. Jordbrukets råämnen och drifkrafter
- 3. Jordarternas allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedläggas på hvarje hektar åker, blifva i det närmaste
lika stora, vare sig man får låga eller höga skördar, och
den bästa formen för hushållning med arbets- och
dragkraft inom jordbruket är gifvetvis att söka framalstra så
höga skördar som möjligt på hvarje hektar eller del däraf. Ännu
har man sannolikt ingenstädes lyckats uppbringa
åkerjorden till höjdpunkten af bördighet, och det är därför
omöjligt att förutsäga, huru långt åkerns produktionsförmåga
kan drifvas. Vår tids trädgårdsskötsel gifver kanske bästa
föreställningen om, hvarthän man torde kunna komma
medels ett sig oupphörligt utvecklande rationellt
brukningssätt af jorden.
-
3. Jordarternas allmänna egenskaper.
Hvarje jordbrukare torde hafva lagt märke till, att
åkerjordens beståndsdelar, om man undantager mossarna,
äro af samma slag som de fasta bärgens, och denna
överensstämmelse härleder sig däraf, att de lösa
jordaflagringarna, jordarterna, äro uppkomna genom bärghällarnas
söndersmulning i smådelar och sönderdelning i kemiska
grundbeståndsdelar. Som de sålunda bildade
bärgartssmulorna dels äro af helt olika beskaffenhet i och för sig,
dels äro på flere olika sätt sorterade och blandade, få
jordarterna olika sammansättning och egenskaper. Innan
vi skrida till en närmare redogörelse för jordarternas
beskaffenhet, skola vi nu i korthet redogöra för de viktigaste
egenskaper, som kunna tillkomma olika jord, särskildt så
vidt de äro af betydelse för odlingen.
För att kunna göra icke blott denna framställning
mera tydlig utan äfven såsom en ledtråd för de följande
kapitlen om jordens bearbetning, gödsling m. m., skola vi
indela jordens egenskaper i kemiska och fysikaliska, tvänne
konstord, som äro lätta att förstå. Med kemiska
egenskaper förstås nämligen sådana, som röra jordens olika halt
af råämnen för växtodlingen, med fysikaliska sådana, som
hafva afseende på åkerns förhållande till jordbrukets
drifkrafter, såsom vattnet, värmet, bearbetningen o. s. v.
(jämför föregående kapitel.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:56:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/akerjord/0013.html
