Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
bruksskola (med årligt statsanslag af 1,060 rdr bko) på Stenstu i
Endre (hvilken 1851 flyttades till Rosendal i Follingbo, sedermera
1857 till Nygårds i Vesterhejde och sist 1865 till Värplösa i
Björke). Härjämte hade v. H. (från 1841) låtit anställa s. k.
Hus-hålls-soiréer, på hvilka Hush. Sällskapets ledamöter (jämte inbudna
gäster) sammanträffade under vintermånaderna, att till nytta och
nöje samtala om hvarjehanda hushållsämnen och gjorda rön, eller
för att om dylika saker åhöra korta föredrag, såsom af landssekret,
dr L. Hambræus, ingeniör L. J. Ehinger, lektor C. Cramér, med.
dokt. Isr. Kolmodin, prosten P. Vallgren, prosten M. Klintberg i
När, (rekt. J. iV. Cramér), kapt. Längstadius, räntmäst. M. Fr. Ihre,
kronobefalln.-mannen G. Lindström, första landtmätaren A. Asplund,
prostarna Joh. Gahne, S. J. Ihre och P. Widmark, andre
landtmätaren L. Cedergren, doktor C. F. Appekofft, länsbokh. H. Wolff, samt
häradshöfd. A. L. von Strussenfelt, m. fl., äfvensom ypperliga
teckningar af forna bushållssätt, m. m. på Gotland af M. Gustafsson,
C. Sjöberg o. a.; men dessa så nyttiga hushålls-soiréer dogo
beklagligen ut med den ädle stiftaren. Sedan v. H. och andre inom
riksdagen och hos Styrelsen samt hemma uti vår Hamn-direktion länge
arbetat för förslaget om en yttre hamnbyggnad med vågbrytare vid
Visby, började detta storverk 1842 (fast olyckligtvis efter en
alldeles felaktig plan) med statsbidrag af 79,000 rdr bko, hvarföre han
hade grämelsen se dess första förstörelse (1845). År 1842
inrättades Navigations-skolan i Visby och s. å. utverkades ett statslån af
50,000 rdr bko för myrodlingar. År 1843 stiftades (på förslag af E.
J. Grubb d. ä.) K. Carl Johans-fonden till Landsfadrens minne. År
1844 utgafs på trycket en Märke-bok (rörande nytt sätt att märka
boskapen) för länet; och 1845 blef kalkbränning för alla (men mot
Länsstyrelsens afstyrkande) frigifven, hvarigenom skogens förstöreiso
beklagligen påskyndats. Också utfärdades år 1847, med anledning
af det hejdlösa sleepers-hygget varningar mot misshushållning med
landets skogar. Ett nytt förslag rörande skiftesverketl) framlades
1848 till pröfning, men blef af landets hemmansegare förkastad t;
») Berått, uppläst i Hush. Sdllsk. 1850, sid. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
