Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utställningens öppnande af A. H—m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru hufvud-, förgrenings- och fördelningsrören äro anordnade, samt en mängd
modeller af rör, kranar, ventiler och andra till en vattenledning hörande föremål, jämte ett
stycke af en skarf af den stockledning, som 1694 af trädgårdsintendenten Hårleman
anla-des från »Träsket» till »Lustgården S:t Jacob», och hvilken ledning 1896 påträffades vid
arbetena för Birger Jarlsgatans framdragande.
(fas- och Elektricitetsverkets utställning är sammanförd uti rummet A och är
af stort intresse. Väggarna upptagas af ritningar öfver gasverksanläggningen vid
Värtan, hvilken är en bland de mest storartade anläggningar som i den vägen finnas,
samt ritningar öfver elektricitetsverket 38 Regeringsgatan. Det är 200 år sedan
gatubelysning infördes uti hufvudstaden och gasverket har utställt en hel serie af föremål
för belysning så väl af gator och platser som inom hus, från och med de primitivaste
oljelampor till nu nyttjade bästa elektriska lampor. Denna utställning är mycket
intressant och lärorik. Stockholms stad har klokt nog vetat förena elektricitetsverk med
gasverk och har äfven uppmuntrat användandet af gas för kokning, för uppvärmning
af rum och såsom drifkraft. Ar 1854, då gasverket först öppnades, förbrukades ej
mer än 633,000 kub.-meter; 1860 däremot 2,140,000 kub.-meter; år 1880 förbrukades
ännu blott 5,916,000 kub.-meter, men uppgick förbrukningen till 11,574,000 kub.-meter år
1890 och var 1896 uppe i 17,965,000 kub.-meter, hvilket visar att, oaktadt den mycket
använda elektriska belysningen, konsumtionen af gas ändock befinnes i ett allt
starkare tilltagande och växer nästan i form af en geometrisk progression, hvilket torde
vara något enastående. Det låter förklara sig dels genom stadens enorma tillväxt och
däremot svarande behof af gas för yttre och inre belysning, dels genom gasens stora
användande för kokning. Sålunda gå endast 16.31 % af förbrukningen till offentlig
belysning, under det att 50.05 % går till enskild belysning och ej mindre än 21.64 %
till kokning. Af öfriga 12.00 % gå 6.36 % till enskild drifkraft af maskiner, 1.59 %
till förbrukning inom gasverket och 4.05 % gå förlorade genom kondensation och
läckning. Denna tablå visar, att medan endast 16.31 °0 förbrukas af staden, däremot
78.05 % förbrukas af enskilde.
Förutom hvad här ofvan blifvit omnämndt, innehåller Stockholms stads
paviljong en mängd andra föremål, åskådliggjorda genom ritningar, tabeller, diagrammer,
modeller etc. af enskilda och offentliga husbyggnader, hamnar, kajer, broar, viadukter,
arbetsstugor, arbetareinstitut, uppfostringsanstalter, renhållningsverk, isbrytare m. m.
Andra hufvudstäder skulle kanske kunna visa en större utställning än Stockholm, men
ingen fullständigare och bestämdt ingen, som talade bättre om kommunalanda,
offervillighet för det allmänna och ett fullkomligare och ändamålsenligare system i företagens
planläggning och utförande samt förvaltning.
Vi bedja nu läsaren åter följa oss till hufvudentréen. Nära densamma och på
höger hand, då man står vänd mot Industrihallen, finner man en rödmålad
träbyggnad, utförd af Ekmanska snickerifabriken i Stockholm. Denna byggnad skall
föreställa en folkskola på landet och har ett ganska inbjudande yttre. Det är styrelsen
för folkskoleväsendet, som där har sin utställning. Om densamma kan man ej säga
annat än godt. Uti förstugan och den stora nedre korridoren ser man en mängd
fotografier af folkskolor i våra städer och äfven en hel del af sådana på landet och
alla dessa visa, att man i Sverige icke brukar knussla, när det är fråga om byggandet
och utrustandet af folkskolor, hvilket återigen visar, att den stora vikten af en god
folkundervisning trängt djupt ned bland folket och där rotat sig fast. Man finner i
nedra våningen två stora undervisningssalar, samt bostad för lärare bestående af två
rum och kök. Till öfre våningen leder en bred och bekväm trappa. Uppkommen
finner man åter en stor korridor och två lärosalar rätt öfver de nedre förut omtalade
och öfver lärarens bostad några små rum, hvilka stå tomma, och intet angifver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
