Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potpurri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påtår eller genom att Adelaides stygga hosta skrällde
för sönderslitande.
Alltför snabbt förflyktigade dessa få feststunder,
och slutligen kom en höst och en vinter, då den enda
gästen hos damerna Lidner blev nöden, och den var för
brutal, för hård för att ens tillfälligtvis uppmjukas
av smäktande lyrik.
Adelaide sjuknade i bröstkatarr och måste ligga till
sängs under hela julhelgen. Jaquette satt dag ut och
dag in i det kalla kyffet, där de sparsamma brasorna
föga förslogo. Hon svalt och frös, och borde känt
sig gränslöst olycklig, men hennes svärmiska natur
uppdiktade för henne Lidners ansikte mot Adelaides
örngott. Det var honom, sin idol, hon vårdade i
dottern. När denna slog upp de feberglänsande
ögonen mot modern, tycktes det Jaquette, att hon
ånyo mötte en för alltid slocknad blick, och hennes
tanke svindlade inför evighetens mysterium: själens
oförgänglighet. Fanns det, undrade hon, en samhörighet
mellan den stackars omtöcknade flickan och den ande,
vilken svävade frigjord på etervågor? Hon tänkte med
klingande, för längesedan hörda ord och frossade
(medan hon skakades av köldrysningar och gnagande
hunger) på föreställningen om en ofattligt stor makt
vilken vakade över henne och Adelaide.
När dottern, trots brist på läkemedel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
