Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potpurri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Att ni törs vara med på tockna galenskaper», invänder
svärmor. »Jag har haft nog av att läsa om eländet. En
båt med ånga. Vad är ånga, om jag får fråga?»
Adolf försöker sig med en förklaring, men den faller
på hälleberget, och så övergår samtalet till den
gamla, goda tiden. Det unga äkta parets vänliga
hjärtan unna gummorna minnets fröjd, och snart fylles
rummet av lustiga historier från III Gustavs dagar
och från det Stockholm, som hade både amourer och
idyller.
»Och Haga, det gudomliga Haga», utbrister fru Lovisa
plötsligt. Då vet sonen strax, vart hon vill hän,
och han blinkar förstulet åt sin täcka Marie, som
ivrigt förstående blinkar igen, varefter Adolf säger:
»Ja, hur var det, skulle inte min allra bästa mamma
bli oldfru på Haga slott?»
»Din spjuver, det har du då hört», invänder fru Lovisa.
»Men jag har inte hört något om det», infaller fru Marie
oskyldigt som en nyfödd, »hur var det, vördade svärmor?»
»Ja, hur var det. skrev inte Bellman en supplik på
vers till Armfelten», undrar Jaquette.
Fru Lovisa ler hjärteljust.
»Ja, ja», nickar hon, »antingen ni nu lismar och
krusedullar med mig eller ej, så ska jag gärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
