Tal öfwer ingångne freden wid Werele 1790 / 5 (1793) Author: Erik Petter Älf Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tal öfwer ingångne freden wid Werele 1790

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sjung deſſe Hjeltars låf, ſom ſtridt för Foſterland! Och Segrens underwerk i deras tapra hand! Sjung huru Gustaf gick en twungenhåmd at hwäſſa Och fåſta än en ſkörd af lagrar på in hjäſſa! — — — — — — — — — —         Mot lian lutande hur tankfull Tiden ſtår, Och genomſer en rymd af ſina ſiſta år! Så ſtora handelſer i deras ſköte finnas, At faſtän gammal nu, han ſtörre ej kan minnas! Berätta, Sangmö! dem, då ſanningen dem lär; — Där färdig för deſs ſyn du med din fakla är: — Du ſwåfwe på min ſträång och ſjelfwa ryktet twinge At lyfta än en gång ſin redan trötta winge!         Men J, ſom ge’n min Sång Ert läkra öras lån, Förwänten ej i mig det mogna Snillets Son! Med andras ädelmod ſig ofta ſwaghet tröſtar; Jag ock — då den i dag Er granſkning öfwerröſtar.         Men förän Sångmö! du wid lyrans ſrrängar rör I lutans ömma ton du qwalets döds-ſuck hör,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>