Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur pass oneutrala böra vi vara?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att det skulle bli allvar av de tyska, redan då över
hela världen spridda varningarna.
Det som allra mest visar äktheten i Ellen Keys
sökande efter sanningen bland alla lögner, hetsiga
överord och gemenheter, som yttrats under detta
krig, är hennes omdöme, då det gäller Edith Cavells
arkebusering. Hon hade svikit sin plikt som
sjuksköterska, använt sin ställning som sådan, särskilt
gynnad som hon var av tyskarna, för att hjälpa deras
fiender. I vad mån hon gjorde ur högre individuell
eller nationell mening rätt i sin lika tyska som
engelska uppfattning av »right or wrong, my country»,
är svårt att säga. »För hennes handling var döden
straffet», säger Ellen Key, och påpekar den »orättvisa,
som man hör svenska ententevänner begå», när de tala
om »mordet på Edith Cavell».
Om Romain Rolland, som Ellen Key säger, är
»världskrigets störste hjälte», vet jag icke, men tror,
att denne modige, för mig i allra högsta grad
sympatiske författare, som just nyss i Revue Bleue av
Paul Flat, den gamle Taine-lärjungen, blivit så
lågsinnat angripen, är en man, som mycket gagnat sitt
land. Men är man ej på visst håll här i Sverige
alltför mycket benägen att underskatta det militäriska
modet, och med hänsyn tagen till de tiotusentals
hjältedater, som utförts av andra fransmän under
detta krig, torde uttrycket vara litet överdrivet,
liksom orden om »det haltlösa pratet om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
