Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fordkongressens och mina önskningar vid världsregleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag hoppas dessutom, att konung Kalakauas på
Sandwichöarna rättsinnehavare måtte återfå sina fäders
tron och att U. S. A. där nedhalar stjärnbaneret.
Men kanske är det en sak och det verkligen på
djupaste allvar, jag ännu hellre skulle vilja, och det
är att ansvariga, kunniga statsmän, så rättrådiga man
kan vara i denna »snöda världs lägenheter», så snart
som möjligt underhandlade om fred. Kunde denna
rätta några gamla orättvisor och ej tillskapa allt för
många nya, vore det så mycket bättre.
Mina känslor för nationalitetsprincipen äro litet
sammansatta, men då det gäller Frankrike och
Ryssland, gillar jag nationalitetsidén absolut och skulle helst
vilja, att de tvåhundratusen fransmännen i Lothringen
komme tillbaka till Frankrike, liksom att de bortåt
sextio, sjuttio millioner människor tillhörande av
Ryssland behärskade nationaliteter, som önska
självständighet, också kunde erhålla densamma. Vad Belgien vill
vet jag icke, men jag har all anledning att tro, att
det icke önskar bli fastare eller ens lösare förenat med
Tyska riket. Däremot skrev tidningen La Flandre
libérale 1912: »En enorm mängd valloner skulle vara
glada att genast få tillhöra Frankrike.»
Om detta är sant, och jag har sett tre, fyra andra
på franska tryckta, före kriget tillkomna belgiska
önskningar i den riktningen, vore väl ingen skada skedd i
ett ännu icke hundraårigt, av Europas diplomati med
konst tillskapat land med olika språk och olika raser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
