Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af individens frihetsbegär, uppstod och fortlefde endast
bland folk af germansk ras; själfstyrelse, vare sig under
form af konstitutionell monarki eller republik, har också
intill de senaste tiderna knappast hos folk af annan
stam än denna vunnit säkert fäste. Edouard Laboulaye,
en då mycket läst fransk skriftställare, åberopas i hvad
han uti sin afhandling »om gränserna för statens makt»,
yttrar om skillnaden mellan den romanska och
germanska anden; den förra finner han bunden af de från
det hedniska, det antika Rom ärfda åskådningssätten
och fortplantade formerna, under det han med den
senare identifierar frihet och oberoende. Och sedan jag
slutligen undersökt och underkänt påståendet att
Frankrike ensamt bland staterna visat sig kunna strida för
en idé, frammana minnena från Danmarks öde 1864
den reflexionen, att de franska vapnen lika litet i vårt
sekel som under de tidigare fått strida i idéens tjänst,
om man härmed menade en själfförsakande, oegennyttig
kamp för det rättas, det godas seger.
»Vi tro», heter det till slut, »på germanismens
framtid, vi tvifla icke ett ögonblick på dess slutliga
öfvervikt i Europa och dess allt fortfarande
förverkligande af de idéer, hvilka den latinska rasen, i trots af
sina revolutioner, ännu ej lyckats realisera. Och så
visst som vår tids politiska förhållanden måste för att
ernå styrka och bestånd grunda sig icke på diplomatiska
schackdrag utan på folkens nationalitet (deras inre
samhörighet), så visst måste vi ock förr eller senare sluta
oss till Tyskland; som medlem i ett stort germanskt
förbund är vår ställning betryggad.»
Samma uppfattning hyser jag än i dag: de
erfarenheter, det sist gångna tredjedelsseklet bibragt mig, har
icke förmått ändra den. Längesedan har ock det då
stormande tyskhatets vågor lagt sig till ro. Vi hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
