- Project Runeberg -  Dikter /
174

(1863) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 174 )

Men ack, den blicken — huru varm,
Hur ljuf, långt mer än ord!
Försvunnen var i hast min harm,

Ett Eden blef min jord.

Jag kände så, som den, som går
Uti en öckens brand,

Då första skymt han skåda får
Utaf oasens rand.

Och så, som den, som dyster ser
En vinter omkring sig,

— Men plötsligt första blomman ler
Så vänligt på hans stig.

Han trycker henne till sitt bröst,
Hans varma kyss hon får;

Han tackar henne for dess tröst,

Att det blir åter vår.

Så kände äfven jag, just så,

Och slöt i famnen dig;

Ej blick, ej ord du gaf mig då,

Men säll du gjorde mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhonma/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free