Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. När skogarna börja tryta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
stod en kolossal efterfrågan på timmer. Men sågverken,
som voro utan lager och vilkas organisation under
kristiden kommit ur gängorna, voro på grund av
arbetarsvå-righeter och bristen på transportmateriel oförmögna att
på något sätt motsvara den ökade efterfrågan.
Prisstegringen blev ofantlig, mellan 250 och 300 proc., vilket icke
är att undra på, då man betänker, att produktionen i vissa
fall blivit reducerad till omkring 50 proc. av vad den var
före kriget.
Per capitakonsumtionen i Förenta staterna är omkring
300 board feet per år.1 Den inhemska industrien och
hushållsförbrukningen kräva årligen minst 35 milliarder feet.
Frånsett det trä, som behöves för framställning av papper
och andra skogsprodukter. Det är givet, att en
inskränkning i konsumtionen icke kan företagas utan att
allvarligt hejda den ekonomiska utvecklingen, vilket framgår
så mycket tydligare, om man betänker, att en effektiv
nedsättning skulle betyda en sänkning till en tredjedel
av den nuvarande per capitakonsumtionen.
En återblick på utvecklingen av den amerikanska
trävaruindustriens vandring torde i detta sammanhang ha
sitt intresse. Man här kommit till den nuvarande
knappheten därigenom att det ena sågverket efter det andra
uttömt sina skogstillgångar. Se vi först på avverkningen
av softwood (barrträd), så var Nya England här den
ledande år 1850. Tyngdpunkten förlades sedermera till
staten New York1 pä 1860-talet, sedan till Pennsylvania
1 Det har icke ansetts ändamålsenligt att företaga någon omräkning från
amerikanska till svenska mått, då därigenom eventuella jämförelser med andra
amerikanska uppgifter skulle försvåras. För jämförelse med svenska
förhållanden må erinras, att det amerikanska virkesmåttet »board feet», även kallat
»superficial feet», användes så väl för växande skog som för sågat timmer.
1,000 board feet uttryckes ofta med 1 millefeet och motsvarar nästan exakt
Vä S:t Petersburgsstandard. Tager man för enkelhetens skull 2,000 board
feet (eller 2 milletaet), bli dessa lika med 1 S:t Petersburgsstandard,
motsvarande 165 kubikfot eller 4,672 kubikmeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
