- Project Runeberg -  Hem och hembygd / I Önnemo. Andra skolåret /
129

(1912) [MARC] Author: Anna Maria Roos
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Jul - 54. Jul i Sörgården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bar han trädd över armen. Så satte han ifrån sig lyktan
och bröt kakan i två stycken. Den ena halvan räckte han
åt Brunte.

»Du ska väl ha något julgott, du med», sade han och
klappade Brunte på halsen.

Blända tittade begärligt efter den andra halvan.

»Jo, var lugn, du ska nog få henne», sade husbonden,
strök Blända över nosen och gav henne den andra
kak-hälften.

Åter rycktes stalldörren upp. Nu var det Gustav, som
kom. Han bar ett stort fång hö, präktigt hårdvallshö från
Källängen, som lagts undan på lilla skullen för att sparas
till högtidliga tillfällen. Han lade av höet i båda spiltorna.
Och Brunte och Blända, som spärra ut näsborrarna och
vädra, känna strax igen det på lukten. Vad det smakade
gott, när man någon enda gång fick beta en halv dag på
Källängen, det komma de nog ihåg.

Gustav ser, hur belåtet de mumsa, och klappar dem på
nosen.

»Nu är det jul, Brunte 1» säger han. »Nu är det jul,
Blända! Det är därför ni får lite gott i dag, förstår ni.»

Och så går Gustav ut för att sätta upp en havre-nek
åt småfåglarna.

Mor Anna är inne hos korna. Hon har med sig ett
fång timotejhö, och hon går in och lägger ned en knippa
i vart bås. I dag är ingen halm blandad i höet, det märka
korna strax med stor belåtenhet.

»God jul, mina snälla kossor!» säger mor Anna och
klappar dem, den ena efter den andra.

Så kommer Maja, skrattande och glad, hon bär ett
fång mjuk, torkad vitklöver. Det är den bästa läckerhet
en ko kan få.

»Nu är det jul!» ropar Maja, där hon går från bås till
bås. »Nu är det jul, du Majros! Nu är det jul, Gullhorna!»

Och korna råma av belåtenhet över all den goda
maten.

9. — I önnemo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amrhoh/onnemo/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free